Vad är stroke?

Fakta om stroke
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt (blodpropp i hjärnan) och hjärnblödning. Stroke, tidigare sa man slaganfall, är en av våra stora folksjukdomar. Av de som fått stroke har cirka 85 % fått en hjärninfarkt och cirka 15 % en hjärnblödning.

  • Varje år insjuknar runt 30 000 svenskar i stroke
  • Var 17:e minut får någon i Sverige stroke
  • Stroke är en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar och död i Sverige
  • Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska (kroppsliga)
       sjukvården och beräknas kosta samhället cirka 14 miljarder kronor per år
  • Lika många kvinnor som män får stroke
  • Medelåldern ligger på 75 år, men cirka 20 % av de som fått stroke är i yrkesverksam
       ålder, det vill säga under 65 år

    Genom rehabilitering kan man återfå många av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa. Många lider dock av dolda funktionsnedsättningar som till exempel extrem trötthet, depression, yrsel, synfältsbortfall, nedsatt minne, koncentrationssvårigheter, humörsvängningar med flera. Trots att stroke är en av våra stora folksjukdomar är kunskapen hos allmänheten dålig om riskfaktorer, insjuknandesymtom och sjukdomens konsekvenser.
     

  • Hur uppkommer stroke?

    Hjärninfarkt uppkommer oftast genom att en blodpropp täpper till någon av pulsådrorna i hjärnan. Resultatet blir en försämrad tillförsel av blod och därmed också av syre till den del av hjärnan som försörjs av kärlet. Det uppstår en syrebrist i området kring proppen, vilket gör att vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår. Med hjälp av olika röntgenundersökningar kan man se vilken del av hjärnan som har skadats.

    TIA orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp varför symtomen blir kortvariga - några minuter upp till maximalt 24 timmar. TIA ska alltid ses som en varningssignal för hotande stroke. Sök upp sjukhus snarast även om symtomen gått över!

    Hjärnblödning
    I hjärnan kan bland annat åderförkalkning och högt blodtryck ge en försvagning av kärlväggen. Denna kan då brista så att blod tränger ut i hjärnvävnaden – en hjärnblödning har uppstått.

    En blödning kan också uppstå för att ett pulsåderbråck (aneurysm) brister. Om blod då strömmar ut i det vätskefyllda hålrum som omger hjärnan uppstår en subarachnoidalblödning. Den här typen av hjärblödning förekommer oftast hos personer under 60 år.
     

    Lär dig känna igen stroke
    Vid misstanke om stroke eller TIA ska man genast bege till sjukhus. Ett snabbt omhändertagande minskar risken för bestående men.

    I de flesta fall kommer symtomen snabbt det vill säga inom loppet av sekunder - minuter - timmar. Ibland kan dock detta ske mera successivt eller i etapper under en till flera dagar. TIA är en övergående cirkulationsstörning i hjärnan, men skall ses som en varningsklocka för ett hotande stroke.

    De vanligaste symtomen är:
     
  • Halvsidig förlamning
  • Känselnedsättningar och domningar - ofta inom ena kropps- och ansiktshalvan
  • Synrubbningar - i form av synnedsättning eller förlust av synen på ena ögat eller del av
       bortfall av synfältet på båda ögonen
  • Tal- och språkrubbningar (afasi). Vid afasi kan man få svårigheter att tala och ibland
       också att förstå tilltal, att läsa, skriva och räkna
  • Balansrubbningar och svårigheter att styra rörelserna
  • Blixtrande huvudvärk

    Symtom vid TIA:
    Symtomen vid TIA (transitorisk ischemisk attack) liknar dem som förekommer vid hjärninfarkt. De är dock snabbt övergående och varar oftast bara några minuter men kan sitta i upp till 24 timmar.
    OBS! Åk till sjukhus även om symtomen gått tillbaka!

     
    Kan stroke förebyggas?

    Ja!
    Om hälften av alla rökare slutar röka.
    Om hälften av alla som har högt blodtryck lyckas sänka trycket till mål nivån 140/90
         (för diabetiker 130/80).
    Om hälften av alla med förhöjda kolesterolvärden får ner dem till normal nivå.
    Om hälften av alla som idag sitter stilla börjar motionera.

    Då skulle 10 000 färre insjukna årligen!
    Det vill säga en tredjedel av 30 000!

    Att förhindra återinsjuknande
    Efter en hjärninfarkt försöker man förhindra nya insjuknanden genom att ge blodproppsförebyggande behandling med acetylsalicylsyra eller blodförtunnande medel. Man försöker också påverka bakomliggande orsaker och tänkbara riskfaktorer. Behandling av riskfaktorer, som högt blodtryck med flera är av stor betydelse.

    TIA ska betraktas som en varningssignal.
    Man beräknar att 30 - 50 % av patienterna med TIA kommer att få en hjärninfarkt inom fem år, om man inte ger någon förebyggande behandling.

    Vid TIA bör samma förebyggande behandling användas som efter hjärninfarkt
     

  • Konsekvenser efter stroke

    Eftersom hjärnan styr alla våra funktioner kan stroke påverka vilken funktion som helst, beroende på bland annat skadans lokalisering och omfattning. Stroke kan ge väldigt olika funktionsnedsättningar; både fysiska och kognitiva (intellektuella), synliga och osynliga. Stroke kan också ge sociala konsekvenser.

    Ingen stroke är den andra helt lik, konsekvenserna efter stroke ser olika ut för varje person som har insjuknat. Den första tiden efter insjuknandet sker ofta en spontan förbättring.
    Men det är aldrig försent att rehabiliteras! Förbättringar kan ske många, många år efter insjuknandet.

    Här nedan kan du läsa om en del av de funktionsnedsättningar som kan följa på stroke.

    Fysiska synliga funktionsnedsättningar

  • Halvsidig förlamning/nedsättning, oftast är den den ena sidans arm och ben som blir
       påverkade. Den halvsidiga nedsättningen kan vara av olika grad – allt från hel
      förlamning till en svaghet eller  domning i kroppsdelen
  • Kommunikation - afasi. Vid afasi kan man få svårigheter att tala och ibland också
       med att förstå tilltal och med att läsa, skriva och räkna
  • Svårigheter med att äta och dricka (dysfagi). Många får svårt med att svälja
       mat och dryck, framförallt den första tiden efter stroke


    Dolda funktionsnedsättningar
     
  • Trötthet. En uttalad mental trötthet är vanligt efter stroke, men minskar ofta
       med tiden
  • Minne. Vanligast är att korttidsminnet påverkas. Här får man ofta helt enkelt
       lära sig att använda olika kompensatoriska strategier och hjälpmedel
  • Uppmärksamhet/koncentration Svårigheter med uppmärksamheten kan göra
       att det blir svårare att till exempel följa med i ett samtal mellan flera personer,
       slutföra påbörjade aktiviteter och svårare att lära in nytt 


    Uppmärksamhetsproblem ger ofta också:
     
  • Nedsatt simultankapacitet vilket innebär att man bland annat inte längre klarar
       av att ha "flera bollar i luften" samtidigt, hjärnan klarar helt enkelt inte av det
  • Allt tar lång tid. Det som man tidigare gjorde automatiskt kräver stora mängder
       energi
  • Depression är vanligt efter stroke. Orsaken kan dels vara en följd av den fysiska
       hjärnskadan, men även en reaktion på den nya förändrade situationen, förlusten av
       vissa förmågor. Man hamnar  helt enkelt i kris
  • Balanssvårigheter
  • Neglekt innebär att man inte uppfattar ena sidan av kroppen och omgivningen -
       oftast den vänstra. Neglect blir ofta bättre, genom träning kan det försvinna helt.
  • Yrsel är vanligt i början, men avtar ofta efter någon månad efter insjuknandet
  • Humörsvängningar är vanliga, ibland blir till och med hela personligheten förändrad
  • Affektlabilitet, det vill säga svårigheter att kontrollera t.ex. skratt och gråt är
       ganska vanligt efter stroke. Det vill säga att man t.ex. kan börja gråta utan att
       man egentligen är ledsen
  • Brist på initiativförmåga är också vanligt efter stroke, viljan finns men inget blir gjort
  • Brist på sjukdomsinsikt. Ofta tar det tid att inse vilka begränsningar man har fått
      i och med stroke. En del får aldrig  insikt utan tror att de kan allt lika bra som förut

     
  • Vanliga osynliga funktionsnedsättningar

    Eftersom hjärnan styr alla våra funktioner kan en skada påverka vilken som helst av dem. En del funktionsnedsättningar är synliga medan andra inte syns utanpå, men kan vara minst lika jobbiga att leva med som de synliga. På den här sidan beskriver vi kort några av de vanligaste osynliga funktionsnedsättningarna: problem med minne, uppmärksamhet och trötthet.
    Dessa tre är nämligen starkt förknippade med varandra:
    Den som är trött får svårt att koncentrera sig. Den som har svårt
    att hålla koncentrationen får svår att lagra in nya uppgifter.
    Den som koncentrerar sig hårt känner snart av hjärntröttheten...

    Minnessvårigheter
    Att få svårigheter med minnet är en vanlig osynlig konsekvens efter stroke. Oftast är det är närminnet som påverkas. Men även andra delar av minnet kan bli påverkade. Att leva med minnesstörningar försvårar vardagen – många känner sig osäkra på sig själva eller misslyckade eftersom de ofta glömmer

    Nedsatt uppmärksamhet
    Uppmärksamheten/koncentrationen blir ofta påverkad efter stroke. Det kan bli svårt att fokusera på en uppgift en längre stund och att göra flera saker på en gång. Det kan också bli svårt att hänga med i ett samtal om flera talar på en gång, "filtret" som sållar bort alla oväsentliga ljud finns inte kvar. Många får svårt att "hålla tråden" i ett samtal eller en aktivitet.

    Trötthet
    De flesta som fått stroke är mycket trötta i början. Tröttheten avtar ofta med tiden, men många blir tvungna att lära sig att leva vidare med den. Det är ingen vanlig trötthet, utan här talar vi om en hjärntrötthet, en mental trötthet som ibland påverkar personens hela vardag. Tröttheten kan beror på att hjärnan helt enkelt har svårare efter stroke att sortera alla intryck den tar in, men också på att det går åt mycket koncentration och energi att utföra olika aktiviteter. Många som fått stroke har behov av att vila då och då.


    Rehabilitering

    Efter stroke är en god rehabilitering en av förutsättningarna för att bli bättre. Ofta påbörjas den redan på strokeenheten där en sjukgymnast och/eller arbetsterapeut kommer och bedömer den som fått stroke och påbörjar träningen.


    Allt vi gör är rehabilitering
    Den första tiden kan träningen bestå av att helt enkelt komma upp ur sängen, för att efterhand utökas till att träna upp förmågan att sköta sin hygien, äta med mera.

    Rehabilitering finns i olika former: På en rehabiliteringsklinik finns ofta både sluten och öppen vård. Den slutna vården innebär att man bor på sjukhuset och tränar dagligen.

    Öppenvård kan vara
    dagvård, vilket innebär att den som fått stroke kommer till avdelningen 4 –5 dagar per vecka och tränar några timmar.

    Hemrehab är en annan form: av öppenvård vilken ofta innebär att vårdpersonal kommer hem till patienten.

    Rehabilitering kan drivas dels av landsting, dels av kommun och privata vårdgivare.

    Genom rehabilitering har man möjlighet att återfå en del av sina förlorade förmågor samt lära sig leva med och kompensera för kvarstående funktionsnedsättningar.



    Vad gör man då på rehab?

    Ofta träffar man flera olika yrkeskategorier: läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast, logoped, psykolog, kurator…

    Den första tiden används oftast till att se vilka svårigheter man fått efter stroke. Därefter gör man en plan som man sedan arbetar efter.

    På sjukgymnastiken kan man till exempel: styrketräna, träna i bassäng, träna balansen med mera. På arbetsterapin arbetar man mycket med det kognitiva (intellektuella) samt finmotorik.

    Psykologens uppgift är bland annat att göra en neuropsykologisk utredning och ge samtalsstöd både individuellt och i grupp.

    Kuratorn gör ofta en bedömning av den social situationen och kan hjälpa till med att ”hitta rätt” i samhället, ge råd om färdtjänst, hemtjänst, försäkringar, boende , men även ge samtalsstöd.

    Logopeden bedömer och tränar den som har afasi eller dysartri.



    Fortsatt rehabilitering
    Efter utskrivning kan man fortsätta själv med sin rehabilitering hos någon sjukgymnast och genom självträning. Ibland kan även kommunen erbjuda någon form av rehabilitering.

    Lite längre fram kan man söka till någon rehabiliteringsanläggning inom Sverige eller utomlands. Vistelsen där kan ibland bekostas av landstinget eller försäkrings kassan, men då behövs läkarremiss. Man kan även söka plats på egen bekostnad.

    Även flera år efter stroke kan man se förbättringar, därför är det viktigt att inte se sig som ”färdigrehabiliterad” efter utskrivning från sjukhuset/rehabanläggningen, utan fortsätta träna så länge man själv tycker det känns bra.


     

    Informationen är hämtad & lånad av Stroke-Riksförbundet på denna sidan http://www.strokeforbundet.org/show.asp?hv=10&pl=U&si=442&la=10&un=442&tx=1