Vad är demens?
Demens är en medicinsk diagnos som betyder att man i vuxen ålder drabbats av en långdragen försämring av flera psykiska funktioner. I Sverige beräknas 8 % av befolkningen över 65 år, d v s omkring 150 000 individer, vara drabbade av demenssjukdom. Varje år insjuknar omkring 25 000 individer och antalet demenssjuka individer i Sverige blir beroende på befolkningens åldersammansättning. Det är mycket svårt att beräkna antalet demenssjuka i åldrarna 40-65 år. Här finns ett okänt mörkertal. Mellan 60 och 65 år är omkring 1 % av befolkningen drabbad av demenssjukdom.

Femte vanligaste dödsorsaken
I västvärlden anses demens den fjärde till femte vanligaste dödsorsaken efter hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och slaganfall. Vården av demenssjuka är ett av samhällets största humanitära, medicinska och ekonomiska åtaganden. Vårdkostnaderna i Sverige har beräknats till omkring 50 miljarder kronor per år. Sanningen är emellertid att ingen känner till de verkliga kostnaderna för samhället och familjens insatser. Behovet av forskning på detta område är uppenbart.

Symptom
De vanligaste symptomen är:
-  försämrat minne
-  svårigheter att orientera sig i tid och rum
-  svårigheter att känna igen
-  svårigheter att uttrycka sig och förstå vad andra säger
-  svårigheter att skriva och räkna
-  problem med praktiska göromål som att köra bil, laga mat och klä sig.

Även initiativförmåga, det känslomässiga engagemanget och omdömet kan påverkas. Sjukdomsbilden varierar beroende på bakomliggande orsaker, miljöfaktorer och den individ som drabbas. De flesta demenssjukdomar är långdragna och leder till betydande psykiska och sociala handikapp.

Orsaker till demens
De flesta demenstillstånd orsakas av sjukdomar och skador i hjärnan. Tidigare ansåg man att demens inte kunde behandlas eller förebyggas. Man trodde att demens var ett obotligt tillstånd. Numera vet vi att orsaker till demens är påverkbara, till och med botbara. Det finns all anledning att tro att allt fler demenssjukdomar i framtiden skall kunna förebyggas och behandlas med mycket större framgång än vad som hittills varit möjligt. En sådan utveckling förutsätter emellertid ett aktivt stöd till en aktiv demensforskning i Sverige.

Olika typer av demens
Drygt hälften av alla demenssjuka individer lider av Alzheimers sjukdom. Sjukdomen uppkallades efter den tyske läkaren Alois Alzheimer som 1906 beskrev denna demenssjukdom hos en 56-årig kvinna. Han beskrev också de förändringar i hjärnan som är typiska för Alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens, både hos medelålders och äldre. Näst vanligast är blodkärlsdemens, demens som orsakas av infarkter och blödningar i hjärnan. Andra demenstillstånd är frontallobsdemens, Lewy body demens, demens vid Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.

En grupp av demenser kan redan idag förebyggas och behandlas framgångsrikt om diagnosen ställs i tid. I denna grupp finns demens orsakad av infektion, ämnesomsättningsrubbning, vitaminbrist och hydrocephalus (vattenskalle). Dessutom kan olika psykiska sjukdomar som depression vid svåra krisreaktioner och psykos, samt felaktig läkemedelsbehandling ge en demensliknande sjukdomsbild. Denna kan förväxlas med demens orsakad av demenssjukdom och skada i hjärnan.

Växande samhällsproblem
År 2003 gjordes ett försök att beräkna den världsomfattande börda och vårdbehov som olika sjukdomsgrupper utgjorde. Demens bidrog med 11 % av alla sjukdomsår efter 60 års ålder. Som jämförelse kan anges att hjärt-kärlsjukdomar bidrog med 5 % och alla former av cancer tillsammans med 2,4 %. Man ansåg dessutom att demens orsakade svåra handikapp som är jämförbara med effekten av ryggmärgsskador och svår cancer.

12 internationella experter har gjort en prognos för sjukdomarnas förekomst i framtiden. 2005 beräknades 24 miljoner vara drabbade av demens med ett tillskott på 4,6 miljoner nya fall varje år. Antalet drabbade dubbleras vart 20 år till 81 miljoner år 2040. I Sverige och andra industriländer är den beräknade ökningen 100 % mellan 2001 och 2040. I Indien, Kina och Sydasien uppskattas den till mer än 300 %. Konsekvenserna av denna förmodade utveckling är uppenbara för alla som försöker förutse och förekomma medicinska och sociala problem. Demenssjukdom är och förblir ett av våra stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige och hela västvärlden utan än mer i flertalet utvecklingsländer. Samhällets inställning och demensforskningens möjligheter kommer att vara avgörande för den framtida utvecklingen.

Informationen är hämtad & lånad av Alzheimersfonden på denna sidan http://www.alzheimerfonden.se/?id=68